Detta inlägg är det tredje om vår Osloresa, i det första inlägget kan du läsa om vad vi hittade på om dagarna och i det andra kan du läsa om en spännande kultur- och matvandring i Grünerløkka.
Under våra dagar i Oslo bodde vi på det anrika Hotel Bristol bara något kvarter från Karl Johan. Hotellet öppnade 1920 och var då det enda hotellet i Norge med kallt och varmt vatten på rummet. 1939 skrevs den så kallade Oslorapporten med information om tyskarnas vapen och strategier mot Storbritannien av en tysk fysiker som bodde på hotellet. Kort därefter, i samband med ockupationen av Norge kom också hotellet att ockuperas av tyskarna som nyttjade hotellet under resten av kriget. Vidare sägs Churchill ha bott på Bristol vid sitt besök i Oslo. Mycket har hänt här alltså och man kan riktigt känna historiens vingslag på hotellet som även är mycket vackert.
Jag som är en riktig frukostmänniska tyckte verkligen att frukosten var det allra bästa med hotellet. Här fanns allt man kan önska sig för den hungrige och allt serverades i den vackra salongen Vinterhaven. Det var nog faktiskt den bästa hotellfrukost jag ätit. Hotell Bristol är annars berömt för sitt Afternoon tea med varm choklad, det får vi spara till en ruggig höstdag för vi kommer definitivt att komma tillbaka hit.
Till middag första kvällen var vi sugna på något asiatiskt och hamnade då på Hanami, en japansk restaurang precis intill Tjuvholmen. Med utsikt mot fjorden och vackert serverade rätter hade vi en fantastiskt trevlig första kväll. Som ni ser av bilderna nedan är rätterna inte helt och hållet traditionellt japanska utan lite moderniserade, men riktigt, riktigt gott.
Med plånboken länsad redan första kvällen (ja Oslo är dyrt, emellanåt riktigt dyrt) så gav vi oss ut på jakt efter blandade matupplevelser. Med glasspriser på runt hundringen höll vi inte vårt vanliga fikatempo men visst slank en och annan godsak ändå ner. Till exempel hittade vi konditoriet Pascal som specialiserade sig på makroner och praliner, här fick vi en glass med makron på, supergott!
Ett annat fantastiskt fik är Talormade med handbryggt kaffe och goda donuts. Talor Browne har tidigare arbetat för baristan Tim Wendelboe men startade eget och bestämde sig då att förutom gott kaffe även servera donuts, man kan ju inte dricka kaffe utan gofika till resonerade hon. Ett mycket klokt beslut! Talormade hittar du på flera ställen i Oslo, bland annat precis bakom Munch-museet.
Sista dagen ville vi ha en stadig lunch så att vi skulle överleva resan hem och hamnade då på Eataly vid Aker brygge. De har placerat sig högt i ett flertal nationella och internationella pizzamästerskap och vi provade två av deras tävlingspizzor, en klassisk Margherita och en pizza med tryffel och prosciutto. Som den tryffelälskare jag är så tyckte jag att tryffelpizzan var en riktig höjdare. De har för övrigt ytterligare en tryffelpizza på sin vinnarmeny så det får bli ett återbesök även här.
Som ni säkert förstått vid det här laget är vi väldigt förtjusta italiensk mat så en middag på en italienare fick det bli sista kvällen i Oslo. Vi begav oss till Basso Social för en riktig brakmiddag. Deras specialitet är avsmakningsmenyer men kan kan även beställa från en vanlig a la carte-meny. En traditionell italiensk middag består ju av flera delar, antipasti, primi, secondi och så vidare, men här hade man tagit ungefärligen samma typ av rätter men skapat en avsmakningsmeny istället. Man kunde välja på 10 eller 13 rätter, vi kände oss nöjda med 10. Till menyn kunde man även köpa ett välmatchat vinpaket. En jättetrevlig restaurang med god mat och bra service, därutöver förvånansvärt prisvärt. Enda haken var att restaurangen inte hade någon uteservering, det var endast baren som hade platser utomhus. Det var dock inget problem att få efterrätten serverad i baren. Efterrätten är förresten den ni ser på bilden i början av inlägget. Mycket god, men min favorit var inte helt otippat risottobollen med tryffel.
Vi gick alltså inte hungriga i Oslo heller, här fanns det gott om matupplevelser. Den som saknade de norska delikatesserna kan läsa mer om dem här, för visst provade vi både brunost och valkött under vår resa. Jag är dock glad att det bara var smakprov, det var alldeles tillräckligt. 🙂