Colmar brukar kallas för Capitale des vins d’Alsace, alltsÃ¥ Alcasevinernas huvudstad, och kan bäst beskrivas som ett Alsace i komprimerat format. Här finns allt som vi gillar med Alsace. Det finns vin, söta gator och bra restauranger. Och ett chokladmuseum! Mer om detta senare. När vi trampade in till Colmar pÃ¥ vÃ¥ra cyklar sÃ¥g vi först de ”moderna” delarna av stan där mÃ¥nga hus var av puts och nÃ¥gorlunda raka. Redan här blev vi dock förälskade i den mysiga staden som känns sÃ¥ otroligt fransk. Var annars kan du till exempel hitta en butik specialiserad pÃ¥ panamahattar? 🙂




Colmar is an old town, and I mean really old, as it was granted city rights back in the 8th century. Now there are no houses left from that time but in Colmar's old town you will find many houses squatting with weight and age, they lean against each other and are generally crooked and windy, super charming! What's also great about the city is that it's a living city, behind the colourful shutters people actually live and breathe. Sometimes old towns or neighbourhoods can feel like a backdrop for tourists, but not here. It's a small city of around 67,000 inhabitants, so it's easy to get around on foot.


En av de vackraste stadsdelarna är den som kallas för Lilla Venedig då den har en kanal som går genom stadsdelen. Naturligtvis kan du åka runt med båt i de smala kanalerna men vi valde att använda apostlahästarna. Precis i utkanten av Lilla Venedig hittar du den stora saluhallen, här kan du handla allehanda delikatesser eller bara titta runt och njuta av den härliga atmosfären som stora saluhallar brukar ha. Du ser några bilder från saluhallen i filmen nedan.





Choco-Story Colmar
Eftersom jag älskar choklad så blev jag omåttligt begeistrad när jag hittade ett chokladmuseum. Henrik som snabbt räknade ut att om det finns choklad så finns det AC, följde gärna med in denna otroligt varma sommardag. Choco-Story Colmar markets itself as an interactive museum where you can also eat as much chocolate as you want. Even then, I was sold. Exciting things like the fact that they have a chocolate replica of the Statue of Liberty was just a bonus. 🙂




Skämt åsido så var det ett mycket intressant och lärorikt museum, vi tittade runt där i flera timmar. Upplägget var mycket interaktivt och började med upptäckten av kakaobönan, hur den började odlas och beredas av Mayaindianerna. Resan fortsatte med att kakaon kom till Europa och blev högsta mode i de fina husen under 1600 och 1700-talen. Till slut landade vi i nutid och fick se den häftiga Frihetsgudinnan och andra snygga skulpturer. Genom museet tävlade vi mot varandra i allt från chokladhistoria till att pressa kakao. Vi tog också de snygga bilderna ni ser ovan. 🙂
I anslutning till chokladmuseet finns även ett vinmuseum, men då vi hade köpt biljetter till ett champagnemuseum i Aÿ ett par dagar senare sparade vi oss till dess.
By the way, if you're wondering about the connection with the Statue of Liberty, it's because its creator Auguste Bartholdi is from Colmar. His house in the centre of Colmar is now a museum that you can visit if you are interested in his sculptures. Furthermore, there is actually a smaller version of the Statue of Liberty a bit north of town. However, we never had the opportunity to go there.
We stayed at Colmar City Camp which is about three kilometres from the city. From here it was very easy to cycle into the centre without having to think about the car. It was a nice campsite with many funny vehicles, for example a tiny Fiat with a roof tent. 🙂 You can read more about the campsite on our other blog barely steering speed.


Vi vill också passa på att tipsa om en restaurang vi hittade, Le Petit Bidon. Den drivs av en familj där pappa står i köket medan mor och son serverar gästerna. Så charmigt med alla dessa familjeägda verksamheter. Det är härligt att se hur de månar om varandra inom familjen och hur de inkluderar sina gäster i familjekänslan. När vi skulle beställa maten skickade mamman stolt fram sin son och förklarade på lite stapplande engelska att han var så duktig på språket. Sådant är fint att se. Att jag sedan i ett försök att prata franska råkade beställa en av varje på dessertmenyn är ju sådant som händer ibland. Tur att de bara hade tre. 🙂





Är man inte nöjd efter tre desserter så finns det verkligen många ställen i Colmar där du kan äta glass i mängder, eller varför inte köpa hem de söta mandelkakorna som är så typiska för Alsace. Bagerier som säljer dessa små läckerheter finns i nästan varje gathörn.


Join us for a walk through cosy Colmar!