Colmar, ett Alsace i miniformat

En livsnjutares drömstad, god mat och dryck... och ett chokladmuseum!

Colmar brukar kallas för Capitale des vins d’Alsace, alltså Alcasevinernas huvudstad, och kan bäst beskrivas som ett Alsace i komprimerat format. Här finns allt som vi gillar med Alsace. Det finns vin, söta gator och bra restauranger. Och ett chokladmuseum! Mer om detta senare. När vi trampade in till Colmar på våra cyklar såg vi först de ”moderna” delarna av stan där många hus var av puts och någorlunda raka. Redan här blev vi dock förälskade i den mysiga staden som känns så otroligt fransk. Var annars kan du till exempel hitta en butik specialiserad på panamahattar? 🙂

Colmar är en gammal stad, då menar jag riktigt gammal eftersom den fick stadsrättigheter redan på 800-talet. Nu finns det väl inga hus kvar från den tiden men i Colmars gamla stadsdel hittar du många hus som hukar av tyngd och ålder, de lutar sig mot varandra och är allmänt sneda och vinda, supercharmigt! Vad som också är så fantastiskt med staden är att det är en levande stad, bakom de färgglada fönsterluckorna bor och lever faktiskt människor på riktigt. Ibland kan gamla städer eller stadsdelar kännas som en enda kuliss för turister, men det gör det inte här. Det är en liten stad med omkring 67 000 invånare så det är enkelt att ta sig runt till fots.

En av de vackraste stadsdelarna är den som kallas för Lilla Venedig då den har en kanal som går genom stadsdelen. Naturligtvis kan du åka runt med båt i de smala kanalerna men vi valde att använda apostlahästarna. Precis i utkanten av Lilla Venedig hittar du den stora saluhallen, här kan du handla allehanda delikatesser eller bara titta runt och njuta av den härliga atmosfären som stora saluhallar brukar ha. Du ser några bilder från saluhallen i filmen nedan.

Choco-Story Colmar

Eftersom jag älskar choklad så blev jag omåttligt begeistrad när jag hittade ett chokladmuseum. Henrik som snabbt räknade ut att om det finns choklad så finns det AC, följde gärna med in denna otroligt varma sommardag. Choco-Story Colmar marknadsför sig som ett interaktivt museum där du dessutom får äta hur mycket choklad du vill. Redan där var jag såld. Spännande saker som att de har en chokladkopia på Frihetsgudinnan var bara en bonus. 🙂

Skämt åsido så var det ett mycket intressant och lärorikt museum, vi tittade runt där i flera timmar. Upplägget var mycket interaktivt och började med upptäckten av kakaobönan, hur den började odlas och beredas av Mayaindianerna. Resan fortsatte med att kakaon kom till Europa och blev högsta mode i de fina husen under 1600 och 1700-talen. Till slut landade vi i nutid och fick se den häftiga Frihetsgudinnan och andra snygga skulpturer. Genom museet tävlade vi mot varandra i allt från chokladhistoria till att pressa kakao. Vi tog också de snygga bilderna ni ser ovan. 🙂

I anslutning till chokladmuseet finns även ett vinmuseum, men då vi hade köpt biljetter till ett champagnemuseum i Aÿ ett par dagar senare sparade vi oss till dess.

För den som förresten undrar över kopplingen till Frihetsgudinnan så är det för att dess skapare Auguste Bartholdi är från Colmar. Hans hus mitt inne i Colmar är numera ett museum som du kan besöka om du är intresserad av hans skulpturer. Vidare finns det faktiskt en mindre version av Frihetsgudinnan en bit norr om stan. Vi fick dock aldrig tillfälle att åka dit.

Vi bodde på Colmar City Camp som ligger omkring tre kilometer från stan. Härifrån var det väldigt smidigt att cykla in till centrum utan att behöva tänka på bilen. Det var en trevlig camping med många lustiga ekipage, till exempel en pytteliten Fiat med taktält. 🙂 Du kan läsa mer om campingen på vår andra blogg knappt styrfart.

Vi vill också passa på att tipsa om en restaurang vi hittade, Le Petit Bidon. Den drivs av en familj där pappa står i köket medan mor och son serverar gästerna. Så charmigt med alla dessa familjeägda verksamheter. Det är härligt att se hur de månar om varandra inom familjen och hur de inkluderar sina gäster i familjekänslan. När vi skulle beställa maten skickade mamman stolt fram sin son och förklarade på lite stapplande engelska att han var så duktig på språket. Sådant är fint att se. Att jag sedan i ett försök att prata franska råkade beställa en av varje på dessertmenyn är ju sådant som händer ibland. Tur att de bara hade tre. 🙂

Är man inte nöjd efter tre desserter så finns det verkligen många ställen i Colmar där du kan äta glass i mängder, eller varför inte köpa hem de söta mandelkakorna som är så typiska för Alsace. Bagerier som säljer dessa små läckerheter finns i nästan varje gathörn.

Följ med oss på en promenad genom mysiga Colmar!

Vår upplevelse
9/10
sv_SE