Det finns få platser som är så typiskt Värmländska som Glaskogen. Här, strax väster om Arvika, breder ett vidsträckt naturreservat ut sig med djupa skogar, glittrande sjöar och milslånga vandringsleder, perfekt för både nybörjare och erfarna vandrare. Terrängen varierar mellan skogsmark, höjdpartier och ett stort antal sjöar. Området är välkänt för sina många markerade vandringsleder, som tillsammans sträcker sig över 30 mil. För den som planerar en längre vandring finns vindskydd, eldplatser och enkla övernattningsstugor utspridda i området. Tältning är tillåten, men sker bäst i anslutning till de iordningställda platserna eller på campingen i Lenungshammar. Vår första vanrdringstur tillsammans var faktiskt i Glaskogen. Den gången tältade vi vilket du kan läsa om här. Nu blev det istället en tur med vår husbil.




Vi bodde på Glaskogens vildmarkscamping. En otroligt bildskön camping för husbilar och husvagnar där du får din egen lilla skogsglänta med egen eldstad. Många platser har dessutom utsikt över sjön. Är du nyfiken på campingen kan du läsa mer på vår andra sida, knappt styrfart. Campingen var en bra utgångspunkt för våra vandringsturer och även om inte alla leder startar därifrån så får du med dig en karta med lite tips på olika dagsturer när du checkar in.




Glaskogen är Värmlands största naturreservat och här finns som nämnt mängder med vandringsleder. Ett tips är att köpa kartan över Glaskogen och på den hålla lite koll över vart du är, för du ska inte räkna med att alltid ha täckning på mobilen. Området är dessutom så pass stort att du under lågsäsong kan vandra en hel dag utan att träffa på någon på lederna. Vi valde att bara ta dagsturer och följde då oftast de turer som vi fått tips på när vi checkade in på campingen. Vindskydd i all ära, men när det är nära nollan på termometern nattetid, så är det ändå rätt skönt att krypa ner under ett varmt täcke efter en hel dags vandring.
Lederna är välskötta och mestadels lättvandrade. Då det bedrivs aktivt skogsbruk i stora delar av naturreservatet var det här och var områden som bäst kan beskrivas som kalhyggen vilket var lite trist. Under merparten av våra vandringar var det dock vackra vyer och mossiga skogar. Särskilt vackert nu på våren när träden börjar slå ut och vitsipporna blommar.





En av dagarna tog vi först en lite kortare tur på förmiddagen för att sedan leta upp Café Carl som ligger en kort promenad från Campingen. Cafét som bara har öppet mitt på dagen såhär på våren har en anmärkningsvärt ambitiös meny med allt från långbakad älgrostbiff till fjällrödingfilé. Vill du bara fika har de goda kakor, glass och våfflor. Mätt i magen efter en stadig lunch kunde vi nu ge oss ut på nya turer igen. 🙂



Vi sa det förra gången vi var här, och vi säger det igen. Vi kommer tillbaka! Denna gången kommer det inte att dröja åtta år innan vi återvänder utan vi planerar faktiskt redan nu att åka tillbaka i sommar. Då vill vi hyra kanot och paddla ut över de stilla sjöarna. Det ser så behagligt ut när någon sakta glider fram över vattnet på en annars spegelblank sjö. Denna gången fegade vi faktiskt ur eftersom det fortfarande är så kallt i vattnet. Inte för att vi hade tänkt att trilla i, men man vet ju aldrig. Så håll utkik, kanske kommer det snart ytterligare ett inlägg om Glaskogen, fast den gången med rubriken Rendahls ute på djupt vatten. Så länge får ni hålla till godo med lite fler bilder från den vackra skogen.








