En stor del av vårt resande består av att göra efterforskningar och sen fantisera om hur de planerade upplevelserna kommer att bli. Vi börjar oftast med att ta ut ett tjugotal restauranger från Tripadvisor och utifrån listan kan man sen gå ner lite mer på djupet med hjälp av matbloggar, tidningar, m.m. Är de två källorna inte överens får man försöka reda ut varför det är så. Den här metoden ger ibland lite lustiga resultat men ger ändå en hyfsad balans mellan effektivitet och att man slipper de värsta bottennappen.
I det här specifika fallet hade vi dock kunnat skippa våra efterforskningar då de Silveren Spiegel låg som en synnerligen välförtjänt etta i rankingen. Utifrån ser den ganska anspråkslös ut men väl inne möts man av en smakfull klassisk inredning men också ett varmt bemötande som kändes genuint välkomnande snarare än den lite kalla professionalism som ofta kännetecknar lite finare ställen.
Vi hade bokat en silver and golden special vilket utöver åtta rätters avsmakningsmeny, samt därtill hörande vin, inkluderade en champagnecocktail, amuse bouche samt lite gobitar till kaffet. Ni kan se vinerna ovan och rätterna nedan. Ett tips kan vara att inte komma vrålhungrig till en sån här meny då det gör att man inte riktigt njuter av de första rätterna.
Redan efter den inledande cocktailen och amuse bouche insåg vi att det här skulle bli något utöver det vanliga då det var både vackert presenterat och smakmässigt välkomponerat.
Efter den utmärkta inledningen kom en kavalkad av smakupplevelser där varje rätt var som ett litet konstverk. Så vackert att det bar emot och förstöra kreationen men samtidigt så otroligt gott att man inte kunde låta bli. Ni kanske reagerar på att vissa rätter ser väldigt lika ut men det var absolut inte på grund av bristande kreativitet utan snarare en fråga om att det är den vegetariska varianten av samma rätt.
Nästa anhalt var “huvudrätten” och här krävdes lite extra precision och ett vant handlag för att den lilla rätten inte skulle bli helt dränkt i den goda såsen. Till en av rätterna fick vi vad de skämtsamt kallade sin egen tolkning av KFC, ett par perfekt friterade kycklingspett.
Det här illustrerar också den lättsamma och avslappnade stämningen som råder på restaurangen. Helt i vår smak då vi inte är förtjusta i ställen som tar sig själva på lite för stort allvar. Det fick oss att minnas en tryffelmeny för några sedan där stjärnkocken Norbert Lang sa: “Jag har drivit många restauranger genom åren och min devis har alltid varit att en restaurang får aldrig bli finare än gästerna.”
Ingen meny är komplett utan efterrätterna. En lite kul detalj var att den första efterrätten kom in på en liten vit kudde. Det var först när man petade på den som man insåg att den inte var gjord i tyg utan någon form av keramik. Riktigt snyggt! Även den andra efterrätten var ett litet mästerverk både i form och smak. Till sist kom smakbitarna till kaffet och vid det här laget var vi långt bortom salongsberusade, strax förbi glada i hatten och på god väg in i ett nytt tillstånd som inte kan beskrivas som något annat än fullständigt nöjda i både kropp och själ. Vi har varit på många avsmakningsmenyer genom åren men det här var utan tvekan en av de absolut bästa vi upplevt. En självklar tiopoängare!
Restaurangen ligger i en vacker gammal byggnad från 1600-talet i den typiska stilen för staden. Man kan tro att alla byggmästare varit konstant onyktra vid uppförandet men tydligen beror det på den sanka marken som hela Amsterdam vilar på. Vi kan även nämna att stället har en stjärna men vi brukar inte lägga så stor vikt vid det då det inte är någon garanti för en bra upplevelse. Fördelen är att man precis som på ett femstjärnigt hotell vet att den uppfyller vissa formella krav men samtidigt kan dessa krav göra den tråkig och att man inte vågar ta ut svängarna för mycket. Så var dock inte fallet med de Silveren Spiegel, då de lyckas hålla den perfekta balansen mellan personlighet, kreativitet, service och en matlagningskonst på högsta nivå.